Att vända ett barn i magen kräver lite förberedelser. Blodtryck och blodprov ska tas, urinprov lämnas, nål sättas, CTG kopplas.Allt detta gjordes på förlossningen, men helt utan förklaring av barnmorskan om varför och om hur vändningen skulle gå till. Underligt... Nu jobbar ju jag inom vården och vi har läst på massor inför detta, men jag tycker att det är märkligt...
Efter att vi varit på förlossningen i ca 1,5 timme kom dr Johannes in och tog över show
en. Han var fantastisk, förklarade noggrannt vad som skulle hända, vilka risker det fanns, biverkningar av bricanylen jag fick intravenöst osv. Det kompenserade den tidigare uteblivna informationen.Själva vändningen kändes mycket underlig. Bricanylen gav rejäl hjärtklappning och jag tänkte mest på det först. Men sen jäklar vändes det på bebisen! Med rejäla tag fick Johannes den att vända sig med huvudet neråt och det känns annorlunda nu än innan. Inte samma tryck upp mot lungorna framförallt.
Både före och efter gjordes ett ultraljud där vi fick se bebisens lilla urinblåsa (full med kiss), ryggrad, ben och armar, hjärnhalvor och hjärta, moderkakan och navelsträngen som hade bra flöde. Kändes skönt att se och höra att allt var som det skulle och att bebisen inte verkade ha blivit alltför stressad av vändningen.
Nu är det bara att hoppas att den förstår att den ska ligga kvar så här i tre veckor till...
I dag får vi inte glömma att skicka en liten tanke till Emma som fyller 28 år, grattis vännen!
Skönt att läsa att allt gick bra med vändningen av bebben. Jag är inne och läser på din sida då och då och jag är otroligt nyfiken på vad det är för en liten krabat som du har där inne i magen. Lycka till med allt! :-)
SvaraRadera//Lotta (jobbarkompis med din käre make)
Tack! Ja, det känns overkligt att vi snart får veta vem som gömmer sig där inne!
SvaraRadera