72 N!

Här är några av mina kollegor från när vi var ut på Grappa förra året!

Jobbfika.

Jag har inte varit på jobbet på fyra veckor. Känns som flera månader. Det är konstigt att när man jobbar så tänker man inte på hur det luktar på sjukhus, men idag när jag klev innanför dörrarna så kändes det verkligen att det luktar... sjukhus...

Det var i alla fall roligt att träffa kollegorna, kan verkligen sakna dem ibland, men däremot saknar jag inte själva jobbet... Då är det skönare att vara hemma - något att tänka på Ida :)

Städning!

Nu ska det städas inför finbesöket i morgon! Efter det ska jag upp på jobbet och hälsa på, fika och lyssna på skvaller!

Walter-besök?

Den här lilla mannen (till vänster) kommer förhoppningsvis på besök nästa helg tillsammans med sin föräldrar! Han till höger bor redan här.

Fina vänner!

Har för nån timme sen kommit hem från stan där jag ätit kina-lunch med Christina. Som vanligt jättekul att träffas! Ny tid inbokad till nästa vecka, då fika här hemma så att hon äntligen ska få se lite bröllopsbilder och bebisgrejer.

Har annars funderat lite över vilken tur jag har med mina vänner. Min bästa vän och den som känner mig nästan bättre än jag känner mig själv är så klart min älskade Mats.

Många av de nya vänner man skaffar sig under åren har ingen kontakt med sina barndoms/tonårsvänner. Jag har turen att förutom nya trevliga fina vänner, ha kvar mina gamla vänner, de så kallade "tjejerna".

De har hängt med i många år nu och är de bästa man kan ha! Även om vi inte pratar lika ofta längre eller träffas så många gånger om året så finns de alltid där med goda råd när man mår dåligt eller gläds tillsammans med en när det går bra. De finns alltid där och trots att vi är i olika skeden i livet så förstår de alltid mig. Det är få förunnat att ha så bra vänner!

Snart mars!

De senaste tre åren har vi åkt till Manchester i mars för att bl.a. kolla på fotboll. 2006 var första året vi åkte och då slog vi till och förlovad oss på min födelsedag. Även om Manchester är en ganska grå industristad så är den helt fantastisk! Massor med bra shopping, mysiga restauranger och så klart Old Trafford. Otrolig känsla att komma in på arenan, måste upplevas!

Fast i år bllir det ingen resa naturligtvis, i år blir det barn istället!

Nope!

Här hade jag laddat till ingen nytta. Vi pratade inte alls om några delmål. Däremot fick barnmorskan alla killar att nypa sina fruar/flickvänner i låret riktigt hårt för att vi skulle lära oss att andas genom smärtan. Inget att rekommendera om man inte måste!

Lite fler som pratade den här gången, det gillar jag!

I kväll blir det spaghetti och köttfärssås och mys med min fina man i soffan. Snart är vi tre, svårt att förstå!

Laddar inför föräldragruppen....

...gör jag för tillfället. Vi fick i hemläxa att vi ska tänka ut delmål till förlossningen. Det har vi gjort så det står härliga till! Kan bli spännande att se vad de andra paren säger, förra gången sa de sitt namn och inget mer (med undantag för två tjejer). Hoppas vi slipper bilder den här gången...

Sen fotboll!

Har nu provat att koppla TENS på ryggen med hjälp av Mats. Kändes sjukt skönt, som massage ungefär. Tror att det kommer att funka bra när det är dags!

Sitter nu och håller Mats sällskap när han kollar på den inspelade matchen Manchester United mot West Bromwich. Skulle vilja skriva att jag kollar på matchen med honom, men det vore lögn. Nätar istället... Vi leder i alla fall med 1-0, så jag är lite med i alla fall. Gillar Vidic ganska mycket, trots att han ser ut som en hitman...

Lunch och TENS-provning.

Har i dag varit nere på stan och ätit lunch med Sandra på Akropolis. Har inte träffats på länge, så det var kul att höra vad som hänt sista tiden.

Efter det var jag ner på sjukhuset och träffade en sjukgymnast för att prova TENS. TENS betyder transkutan elektrisk nervstimulering och används som smärtstillande vid tex förvärkar och under förlossningen. Kändes ganska läskigt, jag och tre andra höggravida tjejer fick prova att fästa plattorna på armen och dra på lite ström. Vi var överens om att det kändes som om armen hade somnat. Vet inte om det var bra eller dåligt... I och för sig hade jag inte ont i armen så det säger väl inte så mycket... Värt att prova i alla fall.

Nu börjar snart nedräkningen till helgen då mina fina vänner kommer. Emma har förvarnat att hon nog kommer att vara bakfull när hon kommer, ingen ordning på dagens ungdom...

Fast innan dess är veckan fullbokad, föräldragrupp i morgon, lunch med Christina på torsdag och fika på jobbet på fredag, och se där, sen är det lördag!

Generad...

...som få blir jag av att kolla på bondebröllopet på fyran. Men är tvungen att kolla lite ändå eftersom de har sin bröllopsfest på Sundbyholms slott precis som vi hade. Lika tårta har de också, men vi var först...

Farfar är nu opererad och det lät som att det hade gått bra, då kan jag andas ut för tillfället.

Hela havet stormar!

När magen böljar fram och tillbaka känns det som om bebisen leker hela havet stormar med sig själv där inne. Mycket underlig känsla att det finns en liten person som vänder och vrider på sig i magen.

Ibland när den sträcker ut ett ben eller arm så ser det utifrån ut som om det är en liten alien som vill ta sig ut genom magen... Vilket är läskigt så klart, det förstår alla som sett Alien-filmerna, men ändå oerhört mysigt!

Jag har haft sån tur i min graviditet (det var i och för sig på tiden att vi fick lite tur) att jag har fått må så bra hela tiden. Inget illamående, ingen direkt foglossning eller annan smärta, inget sug efter någonting särskilt - jag har helt enkelt mått bra och jag älskar verkligen att vara gravid!

På grund av det så är det lite kluvna känslor inför förlossningen. Jag är inte riktigt redo att släppa den här lilla ifrån mig än. Nog för att den kommer att vara hos oss dygnet runt i fortsättningen också, men inte lika skyddad som nu, och inte lika nära. För Mats är det naturligtvis annorlunda, han längtar så efter den dag han får träffa vårt lilla mirakel på riktigt, men jag bär det ju med mig jämt nu, känner minsta lilla rörelse, och som sagt är jag inte redo att vara utan det än...

Tur att det är fem veckor kvar!

Farfar på Akademiska.

Fick i kväll reda på att farfar bröt lårbenshalsen i morse och nu ligger på Akademiska i Uppsala och väntar på operation. Tänk att jag kan bli så orolig fast det är en så vanlig grej att bryta för äldre. Fast sköterskan jag pratade med sa att han mår relativt bra och inte har så ont, det låter som min farfar!

Det känns mycket underligt att plötsligt vara anhörig, att vara på andra sidan mot vad jag är van vid... Samma sak att vara patient, att ha en egen journal här i Eskilstuna, det kändes mycket märkligt i våras. Genom jobbet kunde jag logga in på min egen lablista, men hade inte tillgång till själva journalen eftersom den låg på kvinnokliniken. Fast det var nog lika bra det, hade säkerligen inte känts så kul att läsa om sig själv som patient...

I morgon ska farfar få egen telefon, så då får jag ringa honom och höra hur det går. Svensk sjukvård är imponerande så de tar säkert hand om honom på bästa sätt!

Drömmar.

I natt är det tredje gången jag drömmer att bebisen måste förlösas med kejsarsnitt eftersom den inte vänt sig rätt. Och skulle det bli så så är det ju egentligen inte hela världen, det blir lite tidigare än mars bara. Men på jag skulle känna mig lurad på något sätt. Här har jag kommit över min förlossningsrädsla, läst på som en galning om förlossningar, smärtlindring, komplikationer etc, och så kanske jag inte ens får chansen! Det viktigaste är ju att bebisen kommer ut frisk och pigg så klart och då spelar det ju ingen roll hur det går till egentligen... Sen är det nog till stor del ovissheten som är det jobbigaste, att inte veta NU om den vänder på sig i tid. Och det sjukaste av allt är ju att bebisar ofta inte har vänt sig rätt förrän vecka 36, och då har den två veckor på sig... Så min oro är helt i onödan än så länge. Men det hjälper ju inte mig...

Gabriel Gunhamre i egen hög person!

Idag har vi varit i Uppsala och hälsat på familjen Gunhamre. Väldigt trevligt som alltid! Och nu med bonusen i en fem månaders liten parvel vid namn Gabriel. Oerhört charmig pojke som jag hade planer på att stjäla med mig hem, men föräldrarna kanske kände det på sig och höll hårt i honom. Tusan också... Får göra ett nytt försök en annan gång!

Nervöst blöjköp!

Idag köpte vi de två första förpackningarna med blöjor. Både jag och Mats kollade över axeln flera gånger med en känsla av att någon skulle ifrågasätta köpet, vad ska vi med blöjor till?! Kändes konstigt och lite förbjudet att köpa blöjor när man knappt fattat att man ska bli mamma om bara 6 veckor.

Imorgon bär det av till Uppsala och familjen Gunhamre! Har inte sett Gabriel sedan han var två veckor gammal, gissar på att han är lite större nu. Ska bli så mysigt!

Och nästa helg får jag finbesök av fröken Johanna och fröken Emma, känner mig bortskämd över att ha så fina och bra vänner som mitt gamla tjejgäng!

Barnmorskebesök.

Var i morse hos vår barnmorska Lotta. Förra gången vi var där låg bebisen troligen på snedden och det såg inte ut som om den växt så mycket. Idag fick vi både genom att Lotta klämde (mycket hårt) på min mage och genom ultraljud se att den ligger i säte. Den ligger alltså med huvudet uppåt, tvärtemot vad den ska göra. Om drygt två veckor ska vi dit igen, om den inte vänt sig då blir det vändningsförsök på förlossningen. Fast bebisen är nog så smart att den vänder sig själv. Kan man ju hoppas... Annars hade den växt bra i alla fall. Mitt blodtryck är i lägsta laget 94/54, men bättre det än för högt. Man ska se positivt på livet!

Nu ska jag snart sätta in hembakat bröd i ugnen, gårdagens blev inte så lyckat som man kunde ha väntat sig. Inte lyckat alls faktiskt...

Sen ska vi ner på stan och roa oss, med vad får vi se.

Vilka grejer!

Japp, nu är allt hämtat och klart! Man vet aldrig om bebisen vill titta ut tidigare än den 4:e mars (fast troligen efter utsatt tid enligt alla förståsigpåare).

Och ja, jag är aningen tjockare än jag varit tidigare...

Något särskilt på gång!

Babyproffsen ringde nyss, barnvagnen har kommit och planen är att hämta den i eftermiddag!

Inget särskilt på gång idag.

Idag börjar Mats långledighet, det ska vi fira genom att jag ska åka och slänga tidningar och glas så att Mats kan lyssna på Antony and the Johnsons hemma utan att jag går sönder av plåga. Är jag ensam i världen om att tycka att han har en fruktansvärd röst? Antony alltså, inte Mats. Han har en fin röst. Särskilt när han sjunger Gröna Gubbar.

Sen ska jag baka bröd till gulaschsoppan ikväll. Fick lite ångest när min svåger Pär frågade Mats vad det blir för bröd. Pär bakar nämligen på riktigt. Riktigt surdegsbröd som är fruktansvärt avancerat och gott. Jag bakar en limpa på vetemjöl. Fast den är ganska god den med.

Julian gillar mig!

Klart han gillar mig, han fattar ju att hans kompis ligger i min mage!

Det blev nästan som vi tänkt oss...

Kom för en stund sen hem från föräldragruppen. Det blev en blandning av vad vi trodde. Vi fick hämta en bild som vi skulle säga något om i samband med att vi berättade lite om oss själva. Fruktansvärt löjligt tycker ju jag som är lite smått hämmad när det gäller lekar etc. Det fanns tex bilder på vatten, kanoter, tårta, semlor osv. Så Mats hämtade en bild åt oss på en svamp. Och sa att vi gillar att plocka svamp. Jag var tyst. Mats känner mig väldigt väl. Det tycker jag är skönt.

Efter den inledningen så var det inga mer fånerier som tur var, utan mest prat om vad vi vill ha ut av föräldragruppen, vad vi vill veta om förlossning, barn osv. Det är tur att det är jag och inte Mats som ska föda barnet, han tycker att det är smått obehagligt att bara prata om kanyler, EDA, slemproppar och liknande mysiga förlossningsgrejer... Själv njuter jag i fulla drag :)

42 dagar kvar nu...

Föräldragrupp.

Idag kl. 14 ska vi på vår första träff med föräldragruppen. Är riktigt nervös faktiskt. Har hört mycket underliga saker om de här träffarna, allt från att man får veta hur man gör när man skiljer sig till att man tvingas lära känna varandra genom lekar.

Mats tror att det kommer att bli lite som ett AA-möte "Hej jag heter Mats och jag ska bli pappa", medan jag tror att vi kommer få sitta i en ring och kasta bollar till varandra i någon form av namnlek.

Om mindre än två timmar får vi veta. Fortsättning följer...

Utlovade bilder!

Tänk att någon som är så liten kan få så mycket uppmärksamhet utan att egentligen göra något annat än att skratta och dregla! Han ska snart flytta in hos mig, det har vi kommit överens om Julian och jag. Maria vet inget än, ska förankra det hos Oskar först...

Snabb rapport.

Maria byter blöja på den fantastiska Julian nu. Han bajsar ganska rejält. Och är trots det det sötaste barnet i världen. I alla fall fram till mars, då får han konkurrens. Nu sjunger Maria Ekorrn satt i granen, det var inte igår. Bilder kommer senare! Inte från sången dock...

Städning kvar...

Har inte börjat städa än... Tråkigt...

Städning och ordjakten!

Dagen inleds med promenad med Mats. Vi är överens om att jag inte går så fort längre, snarare hasar mig fram. Så han har redan nu förvarnat om att han går ifrån mig när han tröttnar. Vilket känns rätt okej.

Sen ska det städas på Intagsgatan, vilket är så tråkigt så att det sker alltför sällan. Vilket gör det ännu mer tråkigt eftersom det blir så mycket mer att städa.

Igår spelade vi ordjakten. Det går ut på att man ska komma på tex så många yrken som möjligt på en viss bokstav. Vi har spelat det här väldigt ofta på sista tiden och jag har vunnit två gånger. Av ca 50 omgångar. Mig spelar det ingen större roll vem som vinner, jag glömmer min förlust på ca 2 sekunder För Mats däremot är alla vinster viktiga vinster. Även i ordjakten. Så det blev som en bonus för honom efter Uniteds vinst. Roligt för honom tycker jag.

Skötbordsbygge!

Inför Maria och Julians ankomst på måndag så byggdes det skötbord i det Svenssonska hemmet idag. Vi lyckades bli förbannade tre gånger tror jag. Först över att instruktionen var otroligt korkad med bilder som var obegripliga. Sen för att sidohyllan inte går att hänga dit. Och sist men inte minst så passade inte skötbädden eftersom den är för stor för själva bordet. Jag ringde till Babyproffsen och de ska beställa en ny. Som ska komma innan vi får barn lovade hon som svarade. Hur nu hon kan veta det, jag kanske föder för tidigt...

Senare idag ska vi ner på stan och sen är det fotboll som gäller enligt mannen i huset.

På begäran - en bild på spisen!

Spisen har anlänt!

Nu har spisen kommit och jag håller för fullt på att bränna ur ugnen, för det måste man tydligen göra innan man använder den på riktigt. Luktar inte alls gott. Bränt skulle man kunna säga. Han som lämnade den nya hämtade också den gamla. "En riktig skitspis" beskrev han den som. Japp. Det är ju det jag har sagt.

Ikväll ska vi äta thaimat och kolla på Fredrik och Filip i På spåret. I andra laget är det en kvinna som ska vara komiker, men hon är gränslöst tråkig. Och ganska dum verkar det som... Värt att kolla på!

Ny spis och tandläkarbesök.

I morse köpte vi äntligen en ny spis, den levereras idag efter 15.00. Jag är inte särskilt våldsam av mig, men den gamla har jag faktiskt i rent vredesmod sparkat på x antal gånger. Fruktansvärt irriterade när ugnen ibland, och bara ibland, bestämmer sig för att inte bli varmare än 90 grader. Så man vet inte riktigt när den tycker att man ska få äta och inte. Lite av en spänning i vardagen...

Efter spisköpet skrubbade jag rent kaklet i köket eftersom jag fick för mig att det är pinsamt att ha skitigt kakel när fraktgubbarna kommer med den nya spisen... Efteråt kom jag på att det nog inte rör dem i ryggen hur vårt kakel ser ut...

Kl. 11.50 var det dags för tandläkarbesök då hon rensade tänderna från tandsten. Jag hatar att gå till tandläkaren och det här var lika fruktansvärt som jag förväntat mig. Det ilade, blödde och gjorde fruktansvärt ont. Jag blev genomsvettig av plågan och kom knappt upp ur stolen eftersom kläderna klibbade fast i tandläkarstolen. Mysigt.

Nu fortsatt tvätt av små kläder.

Klädtvätt!

Håller på att tvätta små kläder för fullt. De är så små så man blir lätt panikslagen över att man ska ta hand om en så liten person om knappt sju veckor... Monterade ihop en babysitter igår så att Julian ska kunna ha något att sitta i på måndag när han och hans mamma kommer till the big city of Eskilstuna. Ska bli så mysigt!

Snart blir det lunch och sen promenad i solen!

Pedantisk läggning?

Känner mig sjukt duktig, har äntligen gått igenom alla böcker i det Svenssonska hemmet och sorterat efter författare, kategori m.m. Vissa säger att det är väldigt typiskt mig, pedantisk med helt onödiga grejer, men sån är jag! Har tänkt gjort detta länge, så fort jag får tid, och nu kan jag inte skylla på att jag inte har tid...

Ska om ca 1 timme åka och hämta Mats vid tåget, sen blir det middag och efter det hoppas jag att Emma gör ett nytt försök att ringa, lovar att svara idag!

Att vara snart 93 år...

Pratade med min farfar i telefon igår. Han heter Uno och blir 93 år nu i maj. Han bor ensam i en lägenhet, har hemtjänst en gång per dag och larm. Annars klarar han sig själv (med en hel del hjälp av mina föräldrar på helgerna i och för sig). När jag frågade hur det var med honom igår så sa han att "ja, det blir ju inte bättre direkt". "Hade du verkligen förväntat dig det vid 92-års ålder?" kontrade jag. "Nä, i och för sig" skrattade han. Det är en ganska skön inställning ändå tycker jag. Nu har han lovat att hålla sig i livet tills han får se sitt barnbarnsbarn i mars, mer än så kan han inte lova. Det köper jag.

Vaknade 06.20 i morse för att köra Mats till tåget, åt efter det frukost och somnade om vid 08.00. Vaknade inte förrän 10.30 igen. Så kan det gå när man inte jobbar...

Jag har en fantastisk vän som heter Johanna, hon bloggar också, men mycket roligare än jag, så läs hennes blogg! Det ska finnas en länk till den här till höger. Hon blandar rosa och rapar med att ha ett avancerat och ansvarsfullt jobb på läkemedelsverket, fruktansvärt roligt!

Nu ska jag gå ut och gå i solen!

Vänta och längta barn.

Att vänta barn är ett så fint uttryck för att vara gravid. För man väntar verkligen, väntar och längtar efter att se den helt nya personen som ska komma att bo hos oss. Som vi ska ta hand om, mata, natta, uppfostra och älska evinnerligt mycket. Att längta barn är inte lika underbart som att vänta barn tyvärr, men när väl plusset på stickan visar sig så är lyckan oändlig, så mycket större än man kan förstå. Jag har knappt ens nu förstått att vi faktiskt ska få barn, och dessutom bara om 50 dagar om bebisen är punktlig...

Gravidmassage!

Var i morse på så kallad "mother to be"-behandling på ett dagspa i stan. Helt sjukt skönt! Fick hela kroppen peelad och sen masserad. Själv var jag helt avslappnad, men bebisen levde rövare i magen... Sen sa massagekvinnan att jag bara skulle ta det lugnt idag och rå om mig själv, så det har jag gjort. Enda avbrottet från soffliggandet var vid lunch då jag släpade mig ut i köket.

Otroligt läskigt att blogga! Och helt obegripligt egentligen, vem skulle vara intresserad av mitt liv och mina tankar? Fast kom då på för ett par dagar sen att jag själv nog kommer att vara rätt intresserad om nåt år av vad jag tänkte och gjorde så här några veckor innan vi blir tre i familjen. Och att vänner och familj under våren får ett enkelt sätt att följa den minsta Svenssons liv. Så då var det inte så obegripligt längre, men fortfarande läskigt! Fast det kanske går över? Hur som helst är det ett bra tidsfördriv när man bara går hemma och väntar på miraklet!