Drömmar.

I natt är det tredje gången jag drömmer att bebisen måste förlösas med kejsarsnitt eftersom den inte vänt sig rätt. Och skulle det bli så så är det ju egentligen inte hela världen, det blir lite tidigare än mars bara. Men på jag skulle känna mig lurad på något sätt. Här har jag kommit över min förlossningsrädsla, läst på som en galning om förlossningar, smärtlindring, komplikationer etc, och så kanske jag inte ens får chansen! Det viktigaste är ju att bebisen kommer ut frisk och pigg så klart och då spelar det ju ingen roll hur det går till egentligen... Sen är det nog till stor del ovissheten som är det jobbigaste, att inte veta NU om den vänder på sig i tid. Och det sjukaste av allt är ju att bebisar ofta inte har vänt sig rätt förrän vecka 36, och då har den två veckor på sig... Så min oro är helt i onödan än så länge. Men det hjälper ju inte mig...