Sämsta mamman blev plötsligt 14 år igen.

Är nu hemma igen efter stadsbesöket. Det blev lunch på Thai Classic där Rio börjar bli stammis, personalen har följt honom sen han låg i magen.

Mötte efter det Sebastian Larsson och jag blev pinsamt imponerad. Mats blev inte lika imponerad eftersom han träffat och intervjuat Sebastian flera gånger. Men medan Mats pratade med honom och hans flickvän så stod jag som ett fån vid bilen och tittade på. Japp, jag är 28 år. Japp, jag är rätt patetisk.

Ringde nu på eftermiddagen till barnmottagningen eftersom vi upptäckt en knöl vid hans högra ljumske. Det kan vara ett bråck så vi ska upp till sjukhuset i morgon för att få det kollat av en läkare. Börjar såklart fundera över om det är det här som har spökat de senaste dagarna, att han haft ont av det förmodade bråcket? Fast i går och i dag så har han varit ganska nöjd. Och om han hade ont så borde det ju inte göra mindre ont av att bli buren? Hur som helst så känner jag mig som den sämsta mamman i världen, borde ha förstått att det kanske är ont han haft, borde upptäckt knölen tidigare, borde, borde, borde en massa saker.

Men nu är det som det är, vi får det kollat i morgon och jag får försöka dämpa min ångest på något sätt.