Utebliven sömn.

Det här börjar bli löjligt. Ska inte barn sova bättre ju äldre dom blir? I natt har Rio, och därmed vi, sovit max en timme i sträck. Det har varit vansinne. Sen dags att gå upp 04.30.

Läser man om det här med sömn och bebisar så står det att dom sover sämre bland annat när dom håller på att utveckla någon ny kunskap och i går lärde sig Rio att sätta sig upp från liggande. Vilket var otroligt roligt att se, framförallt eftersom han såg så förvånad ut själv.

Nu hoppas vi på mer sömn i natt.

God jul!

Rio är så till sig över sin första julafton så han hade svårt att sova i går kväll. Och i morse kunde han inte hålla sig längre än till 04.30. Det är ju julafton, herregud! Skönt att mormor och morfar finns...

Ständigt denna fråga...

04.47 tyckte Rio att det var dags att gå upp. VARFÖR?

Nu så.

Nu är nätet äntligen tillbaka. Men att vara utan i två och en halv dag (en evighet i min värld) gjorde att jag insåg hur mycket jag faktiskt sitter framför nätet. Illa.

Rio har blivit nio månader och utvecklas varje dag till att bli en alldeles egen person, med en alldeles egen vilja... Den skiljer sig ganska ofta från min och Mats vilja... Han visar även en del mammighet och vill helst bli buren eller vara uppe i famnen. Sen har han tydligen hört talas om Gabriel Gunhamres våga-vägra-sömn-lek, och den verkar han tycka är kul.

Att inse att han faktiskt inte är vår lilla bebis längre känns märkligt. Även för honom skulle jag tro, därav mammigheten.

Tidig morgon.

Vad är det som gör att man tycker att det är dags att gå upp 04.00? Måste bero på galenskap helt enkelt... Enligt min kollega Karin så går det över, har man tur så är man tvungen att väcka sina barn så småningom. Men när inträffar det här? Någon som vet?

Vaccination!

Nu har Rio fått sin vaccination mot svininfluensan. Själva sticket var inga konstigheter, han rörde inte en min. Men nu bävar vi inför kommande dygn då feber och smärta är vanliga biverkningar...

För några månader sen när Rio upptäckte att han kunde vända på sig så krånglade han vid läggning/på nätterna eftersom han bara var tvungen att prova detta en gång till. Och nu är vi där igen. Nu lägger han sig på mage och tar sig sen upp på alla fyra och står där och gungar. Bara för att han kan...

Fast jag ska definitivt inte klaga - nu i natt så sov han utan att vakna mellan 19.00 och 05.20 och då flyttade jag över honom till sängen och så sov vi till 07.00... Fast det hör verkligen till ovanligheterna, annars brukar han tjoa till ett par gånger per natt och så är det dags att gå upp ca 05.30.

Sen sist.

Måndag till tisdag var vi Avesta och bytte däck och träffade mamma, pappa, Birgitta och Pär.

Rio har sovit ganska dåligt i några nätter nu och eftersom tand nummer fyra tittat fram tänker jag skylla på det. Nu kan det bara bli bättre.

I måndags var vi även på BVC för Boeltest vilket Rio klarade galant. 70 cm lång och drygt åtta kilo konstaterade vi.

I eftermiddag ska vi ner på stan och träffa Carro, Rio längtar!

Gunhamres!

Nu är vi tillbaka igen efter att ha varit i Uppsala hos Gunhamres. Gabriel är en stor kille nu, jag fattar inte vad som händer med våra pojkar... Vi åt otroligt god mat, spelade spel och hade det väldigt bra!

Något som dock inte var lika roligt var omställningen till vintertid... Rio fattade ingenting när jag inte var så pigg på att gå upp vid 05.15... Undrar hur det gick hos familjen Morsing/Andersson där Julian i vanliga fall går upp 05.00...

Kjula, fika med Carro, nattamning.

I dag tog jag pojken med mig ut till Kjula för att titta på en ny tomt. Nio kilometer utanför stan och plötsligt var vi som i en annan värld. Åkrar och hästhagar så långt ögat kunde nå, vilket inte är helt fel.

På eftermiddagen var vi nere på stan och fikade med Carro, på ett nytt café för min del igen. Också det barnvänligt och väldigt mysigt. Rio var i högform och kom med glada dadadada-tillrop till ett par tjejer vid bordet bakom.

Har sedan fyra nätter tillbaka slutat nattamma, så nu är det bara amning morgon och kväll kvar. Jag trodde nog att Rio skulle protestera lite mer på nätterna eftersom han är van med en amning per natt, men han verkar ha tagit det hela med ro. Han vaknar visserligen och har svårt att somna om, men inget skrik och ingen gråt, mest rullande och jollrande. Hoppas att han snart kan sova förbi det där uppvaket också.

Varför kretsar livet kring sömn plötsligt?

Varför sover inte bebisar när dom är trötta? I går somnade Rio som vanligt strax efter 19. Sen vaknade han 22.30 och var vaken till 00.30. Och då kunde man ju tro att han skulle ta sovmorgon... Näpp, han slog upp sina blå vid 05.40 i morse och ligger nu och krälar på golvet för fullt. Själv krälar jag omkring i en dimma av trötthet.

Jag gissar att detta är straffet för att han under fem veckor sov mellan 21-07...

I dag ska vi träffa en mäklare för att titta på en tomt i Borsökna. Nyckelfärdigt verkar vara vår grej.

Om två timmar kommer Anders och Birgitta. Dum som jag är trodde jag att jag skulle hinna sova en stund innan dess, men Rio skakar frågande på huvudet när jag tar upp det som förslag.

Nu: Sjörövar-Fabbe.

Vad är klockan? Egentligen?

Något mycket märkligt hände i natt. Eller i morse beroende på hur man ser på det. Jag vaknade av att Rio tjoade för fullt. Slängde en blick på klockan och tänkte "gud vad skönt, han har sovit hela natten ända till 06". Gick in till honom där han låg på mage med huvudet i fotändan, ammade och la ner honom i sängen igen för att gå och klä på mig. Då vände han sig på sida och somnade. Märkligt...

Gick in i sovrummet igen och kollade klockan en gång till. Sådärja. Klockan var 01.30 och inte 06.00...

Det märkligaste med det här är att exakt samma sak hände för några nätter sedan. Min förvirring på nätterna är uppenbarligen total.

Nytt rekord i vakenhet.

Trevlig dag i går! Mamma, pappa och farfar kom och hälsade på och vi åkte ut till Tuna Park för lite shopping och lunch. Rio blev ett par strumpor och en tröja rikare.

Efter lekandet med mormor, morfar och gammelfarfar blev han så uppspelt så att han inte kunde sova eftermiddag. Vi försökte allt, ligga ensam, ligga bredvid, bärselen, vagnen men icke. Så det slutade med att han var vaken i sju timmar... Sådärja. Förra rekordet var på fem timmar, men vanligtvis fixar han ca tre timmar innan han slocknar.

Nu ligger han här på golvet och låtsas som om han inte vet vad jag pratar om... Vilken skurk...

Näpp, han ljög inte.

Nja, han var någorlunda ärlig och vaknade inte förrän 04,30, men efter det var det väl lite si och så med sömnen... Vi gick i alla fall inte upp förrän vid 07.00, så det känns helt okej ändå.

Filmen var oerhört dålig förresten. Den påstods vara kuslig och i "ren Hitchcock-anda". Icke. Usel.

Nu väntar vi på att pappan i familjen ska vakna.

Varför mage?

Nätterna med en bebis är alltid lika spännande. Rio ammar en gång per natt, men vaknar ett par gånger utöver det. Och när man då kommer in i hans rum och tittar ner i sängen så ligger han på mage med huvudet i fotänden och stånkar. Har ingen aning om varför han helt enkelt inte vänder tillbaka sig, men tippar på att han vänt sig i sömnen och inte är riktigt vaken... Så vi vänder på honom och då tar det två sekunder innan han somnar om. Lilla kärleken!

Grappa!

I går var vi och träffade mammagruppen. Vi gick till Vilsta och satte oss nere vid ån och lät våra små bebisar kika på varandra. Svea var intresserad av Rio som var försökte charma Nora som inte verkade besvara hans känslor. Ett triangeldrama under uppsegling?

I kväll ska Mats och jag till Grappa och äta middag. Mats föräldrar kommer i eftermiddag och stannar till i morgon och planen är att vi åker ner på stan när Rio somnat. Så han märker troligen inte av alls att vi är borta. Och även om han gjorde det så tror jag inte att hans kulle bry sig nämnvärt, det är nog mest lite jobbigt för mig... Undrar när man slutar tänka på sitt barn 24 timmar per dygn? Ska försöka att inte ägna kvällen till att fundera över hur Rio har det och istället bara njuta av god mat och min man.

Rio fortsätter att krångla på nätterna. Han sover oroligt på kvällen och vaknar sen en till två gånger per natt. I morse tyckte han att det var dags att gå upp vid 05 och hans pappa gick motvilligt med på det...

Aktiviteter under hösten.

Ännu en riktigt bra natt till ända. Hoppas på lika bra i fortsättningen.

Nästa vecka ska Mats börja jobba igen efter att ha varit hemma med oss sen i juni. Kommer att kännas konstigt. Men under hösten ska vi försöka hålla oss sysselsatta med öppna förskolan, mammagrupp och babysim. Undrar vem som får ut mest av det, Rio eller jag?

Mer och mer rörlig blir han vårt lilla mirakel, med några minuters mellanrum så ser det ut så här.

Sömn sömn sömn...

Rio förstod också att det var ohållbart att hålla på sådär på nätterna, så nu i natt sov han och därmed vi också gott. Från 19.30 till 06.45 med bara en amning däremellan.

Snart ska Mats till sjukgymnasten och Rio och jag ska träffa mammagruppen.

Vilken natt...

Vilken hemsk natt det blev! Stackars Rio hade väldigt svårt att somna i går kväll och vaknade sedan med jämna mellanrum och var ledsen. Klockan 23 var det kört, då började han skrika och gråta och fortsatte med det fram till 01. Sen var vi upp några vändor till innan det var dags att gå upp på riktigt vid 07.

Vi har ju aldrig fattat det där med vaknätter som alla småbarnsföräldrar pratar om eftersom Rio alltid sovit på nätterna (när han vaknat för att amma så har han alltid somnat om på en gång).

Men det är alltså så här det kan vara, skrik, gråt och vansinnig trötthet.

Och dagtid tjuter han gällt så att det skär i öronen... Inte av ilska utan bara för att han kan.

Tänk vad konstigt det är, precis när man hunnit vänja sig vid att ha det på ett visst sätt med rutiner och hur han är till humöret så vänder det. Här om dagen sa jag till Mats att Rio är så glad jämt och lätt att ta med överallt. Dagen efter var det bara gråt och tjut...

Men trots de senaste dagarnas gråt, skrik och gälla tjut så är han det mest fantastiska som finns och när han skrattar så smälter man och vill bara krama sönder honom! Älskade älskade barn!

Sjukgymnasten nästa.

Att sova i eget rum var nog inte så dumt, Rio vaknade vid 03 och ammade och sov sen till 07 då vi gick upp. Kanske bara en engångsföreteelse, vi får väl se i natt.

I morgon ska Mats till sjukgymnasten, vi hoppas på mycket information, tips och råd eftersom vi inte fick något av det på sjukhuset... Efter allt det här med Mats knä så har jag fått mycket att fundera över när det gäller hur vi i personalen beter oss inom vården...

Eget rum på 5-månadersdagen!

Lite bättre i dag. Om man ska se positivt på det hela (och det ska man ju) så kan det inte bli värre, nu kan det bara bli bättre och bättre.

I går var Rio feberfri och vi var i väg på mammaträff. Skönt att höra att det inte bara är vår lilla älskling som börjat krångla på nätterna, kanske hör till åldern?

Men eftersom han tycker att det är trevligt att ligga och suga på tårna och småprata lite förstrött mitt i natten så fick han i går flytta över till sitt eget rum för att sova. Och det gick faktiskt bra, det känns som om vi fått sova lite bättre i natt. Ammade två gånger under natten och vid den sista gången ca 05.30 trodde nog Rio att det var dags att gå upp, men det var det inte. Jag lade mig i gästsängen bredvid hans säng och stoppade i nappen ett par gånger och sen somnade han om efter en halvtimme och efter det sov vi till 07.30. Och det känns ju inte så dumt. Satsar på att inte byta säng i natt utan att han ska få somna om av sig själv. Får se hur det går.

Om en timme ska vi vara på babysimmet för första gången. Rio laddar genom att sova en stund.