Inget efter jobb på grund av jobb...

Missar en after work med fina kollegor på torsdag pga jobbet. Fan också att jobbet ska komma i vägen för after worken... Eller hur var det nu?

Tankar klockan 05.54.

Här sitter jag sen 05.15 och funderar. Har sovit dåligt i natt och när Rio trodde att han skulle gå upp (det skulle han inte visade det sig, han skulle somna om tydligen) så kunde inte jag somna om. Så här sitter jag och väntar på att få gå till jobbet. Härligt!

Min mamma sitter fast på Kanarieöarna pga av en vulkan på Island. Normalt? Nej, inte särskilt.

I går trollade Eija, Aija och Elsa för mig på jobbet. Det var korttrick, näsdukar som mirakulöst drogs ur ägg och vita kaniner i hattar. Ibland älskar jag verkligen mitt jobb!

Nä, nu ska jag göra mig klar för jobbet. Äntligen.

Jobba jobba jobba.

Efter att ha varit borta från jobbet ganska länge så tar jag igen det med en sexdagars jobbvecka. A-turer i mängder. Härligt!

I morgon ska vi träffa vår mäklare igen och se vad som händer. Med tomten alltså.

Men åååååååh!

Det här börjar kännas som ett skämt. Fast det är inte roligt. Rösten blir inte bättre, snarare sämre. Fortfarande helt stum. Och hostan har blivit värre och förkylningen är tillbaka igen. Fick ju för mig att jag skulle hinna bli frisk till i dag, men icke. Stannar därför hemma från jobbet i dag igen (vilket jag verkligen hatar) och hoppas att det ordnar sig till i morgon.

Lite bättre.

Tillbaka på jobbet i dag och lyckades tappa rösten bakom nån patient eller nåt. Har inte hittat den och får därför inte prata här hemma för Mats som tycker att jag låter obehaglig. På jobbet försökte jag övertyga mina kollegor att det var en lite hes, sexig röst jag skaffat mig, men tydligen lät jag bara som en gammal kärring...

Det känns faktiskt riktigt riktigt roligt att jobba igen. Mycket (om inte allt) beror på mina fina kollegor (trots röstsågningen) som är guld värda. Inget är omöjligt och alla ställer upp vilket känns fantastiskt!

I morgon fyller mamma år och firar med att åka till Kanarieöarna med pappa. Hoppas dom får fint väder och firar ordentligt!

Och i morgon ska Carro och jag titta på Melodifestivalen och dricka vin, kul! Jag ser fram emot Dolph! Fatta - Dolph, kan inte bli coolare!

Nu finns ingen återvändo...

Efter många om och men, tankar fram och tillbaka och långdragna diskussioner mellan Mats och mig så har vi nu kommit överens om när jag ska börja jobba igen och han ska gå på föräldraledighet. Och det här är en stor sak. Att Mats har klarat av att vara ifrån Rio så många timmar om dagen är för mig en gåta. Fast där har ju inte jag gett honom något val påpekar han...

Men det är först nu också som jag faktiskt börjar längta lite efter jobbet igen, och det trodde jag aldrig om mig själv. Fast tänker man på det så har jag alltid trivts väldigt bra både med själva jobbet och med kollegorna, så det är kanske inte så konstigt ändå.

Och nu har jag meddelat chefen också om att det är den 18:e januari som gäller så nu finns det ingen återvändo...

Snart dags att börja jobba igen...

Gårdagen blev rätt stressig. Först var vi på BVC (7920 g och 69 cm), därefter var vi hos en ny mäklare (Hjältevadshus) och därefter gick vi direkt upp till mitt jobb och hälsade på.

Jag kan verkligen sakna jobbarkompisarna massor, jag trivs på jobbet och vi har oftast otroligt kul ihop. Men själva jobbet känns det inte som att jag saknar lika mycket. Undrar om Camilla kan fixa en tjänst åt mig som innebär att jag bara är där och umgås?

I morgon ska vi ut till Kjula för att titta på tomterna tillsammans med mäklaren, hoppas att någon av dom är något att ha!

Mysigt i fina vädret.

I dag var vi ute i Sundbyholm och fikade på förmiddagen. Där träffade vi min kollega Elsa med familj. Roligt att träffa Elsa, men jag får sån jobbångest! Känns som om det är jättekort tid kvar på mammaledigheten, fast det egentligen är 6 månader. Men tiden går ju så fort... Tur att det är trevliga kollegor att komma tillbaka till i alla fall!

Nu på eftermiddagen har jag varit och träffat Marie från mammagruppen och hennes lilla Nora. Vi satt under ett träd i en park och lät våra små telningar studera varandra. Rio försökte sig på ett snabbt utfall mot Nora, men hon höll undan medan hon tittade storögt tillbaka. Tänk att det kan vara så intressant för små bebisar att titta på varandra! Och sen fanns det ju mängder med löv att titta på och det verkade vara ett gemensamt intresse. Trevlig eftermiddag för både mammor och barn!

Bildbevis från 72 N!

Rio med Elsa i ett fast grepp och sen en bonusbild på Rio i en för stor kofta.

Ambulansen kom och mitt hjärta stannade.

I går spenderade jag och Rio sju timmar på sjukhuset. En och en halv uppe på mitt jobb där Rio visades upp för beundrande kollegor (gissar på att de beundrade honom eftersom han är så söt), en och en halv timme med Ida på sjukhusets café och sen fyra timmar med Mats på akuten.

Besöket på jobbet gick alldeles utmärkt, Rio blev sin vana trogen lite stressad av ny miljö och fick amma lite, sen var han solskenet själv innan han somnade i vagnen. Sen sov han sig igenom hela fikat med Ida.

På kvällen tog vi en promenad till Vilsta för att titta när Mats spelade korpfotboll. När vi kom dit så låg Mats på marken med spelarna i ring runtomkring sig och en ambulans kom körande. Mitt hjärta stannade nästan och det första jag tänkte var att det var nåt med hjärtat (ingen aning om varför). Den rädslan och paniken önskar jag ingen människa i världen.

Det visade sig att han gjort illa knät ordentligt och fick åka ambulans in till akuten. Och på akuten går det inte snabbt... Vi var hemma igen ca 01.30, med kryckor och beskedet att inget var brutet. Återbesök om två till tre veckor. Lilla Rio behöll lugnet och sov sig igenom hela akutbesöket förutom en amning.

Så nu hoppar maken runt på kryckor här hemma medan Rio förvånat tittar på.

I eftermiddag kommer familjen Gunhamre och hälsar på, så nu ska vi ladda inför det.

BVC i morgon.

Trots trist väder var det skönt med en promenad. Och det var den lilla hunden, Solweig, som var med och henne är jag faktiskt inte rädd för! Hon är himla söt till och med!

I morgon ska vi till BVC för ny mätning och vägning, jag tippar 4650 g.

Hade planerat att gå upp till jobbet och hälsa på med Rio nu i slutet av veckan, men det visade sig att de har vinterkräksjukan där, så vi avvaktar lite.

72 N!

Kom på att jag vill hälsa till mina fina kollegor och extramammor på jobbet! Ni har varit med från dag ett på vår resa mot barn och har varit ett fantastiskt stöd hela vägen!

Känns som om jag inte jobbat på evigheter, och det dröjer ju ett tag tills jag är tillbaka :) Hoppas att det inte blir massflykt från 72:an under 2009, jag vill ha kvar mina kollegor!

Blandat.

Hittade både en filt och två kuddar på stan (eller vi hittade inte, vi köpte om man ska vara noga). Så nu ser vardagsrummet ut som ett nytt rum med hjälp av lite nya textilier som det brukar heta i inredningstidningar. Känner mig riktigt nöjd!

Hade rejält ont flera gånger på stan och trodde ett tag att det kanske var nåt på gång, men det gick över direkt när vi kom hem igen...

Kom nu precis hem från jobbet där vi diskuterat mig som sjuksköterska och medarbetare på 72 N bland annat. Blev en hel del prat om barn och annat med. Träffade Ida, Slavka och Merja också vilket var kul!

Nu ska vi snart laga lasagne och rå om varandra, jag och min man!

1 dag kvar!

I morgon gäller det! Fast det verkar som sagt inte vår lilla bebis ha förstått. Vi får se om det händer nåt under dagen. Enligt statistiken så föds bara 4 % på beräknad dag, så det talar ju emot att den 4:e mars blir den lyckligaste dagen i våra liv.

Nästa vecka fyller jag 28 och jag har alltid tänkt att jag ska få barn när jag är 28, så det kanske är det bebisen väntar på? Vem vet, jag kanske får den bästa födelsedagspresenten i världen?

I morse vaknade jag 04.30 och kunde inte somna om. Låg vaken och läste fram till 06.30. Skickade då faktiskt en tanke till mina kollegor som då förberedde sig för att ta rapport. Sen somnade jag om, glad över att jag slipper jobba...

I dag ska vi ner på stan och äta lunch och titta efter soffkuddar och en filt. Senare i eftermiddag ska jag upp till jobbet och träffa chefen, måste verkligen börja fundera lite över hur jag är på jobbet så att jag är lite förberedd.

Det visade sig vara...

...bluffmaskiner! När man sätter igång dom så börjar de räkna ner från 20 minuter, men väntar man ca 5 minuter så visar det sig att nedräkningen börjar om från 50 minuter! Hmm, falsk marknadsföring eller vad man ska kalla det...

Fick äntligen tag på Camilla och har bokat in en tid för medarbetarsamtal på tisdag nästa vecka (om det inte kommer en bebis istället). Till dess ska jag komma på vad jag är bra på och vad jag bör bli bättre på.

72 N!

Här är några av mina kollegor från när vi var ut på Grappa förra året!

Jobbfika.

Jag har inte varit på jobbet på fyra veckor. Känns som flera månader. Det är konstigt att när man jobbar så tänker man inte på hur det luktar på sjukhus, men idag när jag klev innanför dörrarna så kändes det verkligen att det luktar... sjukhus...

Det var i alla fall roligt att träffa kollegorna, kan verkligen sakna dem ibland, men däremot saknar jag inte själva jobbet... Då är det skönare att vara hemma - något att tänka på Ida :)

Städning!

Nu ska det städas inför finbesöket i morgon! Efter det ska jag upp på jobbet och hälsa på, fika och lyssna på skvaller!