Sen sist.

Måndag till tisdag var vi Avesta och bytte däck och träffade mamma, pappa, Birgitta och Pär.

Rio har sovit ganska dåligt i några nätter nu och eftersom tand nummer fyra tittat fram tänker jag skylla på det. Nu kan det bara bli bättre.

I måndags var vi även på BVC för Boeltest vilket Rio klarade galant. 70 cm lång och drygt åtta kilo konstaterade vi.

I eftermiddag ska vi ner på stan och träffa Carro, Rio längtar!

Snart dags att börja jobba igen...

Gårdagen blev rätt stressig. Först var vi på BVC (7920 g och 69 cm), därefter var vi hos en ny mäklare (Hjältevadshus) och därefter gick vi direkt upp till mitt jobb och hälsade på.

Jag kan verkligen sakna jobbarkompisarna massor, jag trivs på jobbet och vi har oftast otroligt kul ihop. Men själva jobbet känns det inte som att jag saknar lika mycket. Undrar om Camilla kan fixa en tjänst åt mig som innebär att jag bara är där och umgås?

I morgon ska vi ut till Kjula för att titta på tomterna tillsammans med mäklaren, hoppas att någon av dom är något att ha!

BVC igen.

7530 gram tung och 68 cm lång är vår lilla älskade kille. Var på BVC i går för sexmånaderskontroll och träffade då också vår barnsköterska. Hon är ofta rätt rörig i huvudet, vilket hon än en gång bevisade i går. När vi kom ut från läkaren så frågade hon om vi hade journalen med oss ut. Nej, svarade vi varpå hon ber oss sitta ner och vänta en stund. Vi väntar och väntar och frågar tillslut om vi kan få gå hem. Javisst svarar hon, inte behöver ni sitta här och vänta. Sådärja.

Hon påstår även att det bara är feta barn som kan sitta stadigt vid sex månader...

BVC-människorna påstår ju att Rio skelar så nu är remiss skriven till ögonmottagningen. För där har han väl aldrig varit i alla fall, sa läkaren och skrattade lite efter att vi redogjort för problem med lågt blodsocker, höfter och cysta.

Fortsatt förkyld är han och nu i natt var det jobbigt med andningen igen. Det är vid såna här tillfällen man förbannar sig själv över att ha vant honom vid napp... Att sova, andas och snutta på napp samtidigt är näst intill omöjligt tydligen...

Äntligen!

Mats ligger just nu på operationsbordet och får sitt knä fixat. Efter två timmars väntan då vi hunnit med att ställa in oss på att det inte skulle bli av så kom dom och tog honom.

Så nu sitter mamma, pappa, Rio och jag i spänd förväntan över hur det går. Eller nja, pappa och Rio är kanske inte så spända, dom sover faktiskt.

På förmiddagen var vi på BVC och Rio väger 6630 g och är 66 cm lång. Två sprutor fick han också, och det gick bättre den här gången än förra. Nu skrek han bara i ett par minuter vår lille kille.

Det var en vikarierande BVC-sköterska i dag och hon verkade vara väldigt trevlig. Tills hon släppte bomben genom frågan: Skelar han?

Det första som for genom mitt huvud var "jävla kärring".

Normalt? Nej. Men om någon dristar sig till att säga något om ens barn som inte är odelat positivt så tar mammainstinkten över på fem röda. Tydligen. Jag hämtade mig snabbt från chocken att någon kunde komma på att fråga något så dumt och jag svarade inte jävla kärring utan ett lite snällare "inte vad vi tänkt på".

När jag kom hem så berättade jag för Mats om skel-frågan och han slängde ur sig ett "jävla kärring". Så det var inte bara mammainstinkt utan även pappainstinkt.

Nu är det ju inte så att det är något som helst fel med att skela, det rör mig egentligen inte i ryggen om han skelar eller inte, han är ändå världens vackraste barn. Men just den där ryggmärgsreaktionen att man tar illa upp... Normalt? Nej.

Uppladdningen börjar för tredje gången!

I går var Rios farmor, farfar, farbror och Kjersti här och hälsade på. De hade med sig god lunch och efterrätt och Pär hade med sig ett av sina avancerade bröd (som han martyraktigt berättade att han gått upp mitt i natten för att grädda). Mycket trevligt besök!

I morgon är det dags igen för ett nytt försök att få ordning på Mats knä. Vi är ganska övertygade om att det inte blir något den här gången heller. Mamma och pappa kommer i vanlig ordning för att passa Rio, så tre personer får ut något bra av det i vilket fall som helst.

Men innan operationen (som är planerad till klockan 13), så ska jag ta med Rio till BVC på förmiddagen för vaccination (fy), vägning och mätning. Vår lilla bebis är så stor nu så han är knappt en bebis längre.

Nu hojtar han på uppmärksamhet (Rio alltså, Mats sover).

6220 g och veckans planer.

Jag fortsätter att gilla vädret till skillnad från Mats som längtar efter värmen igen. Nu har vi överkomliga 23-24 grader i sovrummet och det gör det mycket skönare att sova.

I morse fick Rio för sig att vakna redan klockan 05.00. Men han lurade mig och somnade snabbt om igen efter amning. Sen gick Mats upp med honom vid 07 medan jag sov en stund till.

På förmiddagen var vi ute vid Vallby kyrka och visade Rio var hans mamma och pappa gifte sig när han bara var 11 veckor i magen. Det intressantaste enligt Rio var en häst med sitt föl i hagen bredvid kyrkan.

I dag var vi på BVC för vägning och mätning och lilla kärleken väger nu 6220 g och är inte alls så liten längre.

I morgon kväll kommer min mamma och pappa hit för att under onsdagen vara barnvakt medan jag följer med Mats upp till sjukhuset för operation. Ska bli fantastiskt skönt att knät äntligen blir fixat, min stackars man har fått lida länge nog nu.

Till helgen åker vi till Avesta där vi ska träffa familj och vänner igen. Bland annat ska Rio få träffa Linda, Mattias, Jennifer och Ross för första gången, och Emma för andra gången.

Ska bli så roligt!

Vaccination och annat!

I morse var vi ute och gick med Christina och dom fina hundarna. Det var faktiskt uppehåll då, men på hemvägen började det regna igen.

Ringde även till BVC i morse angående Rios vaccination. Han blev tre månader i går och vi har inte fått någon kallelse än, informerade jag. Oj då, har jag glömt det, undrade BVC-sköterskan. Det hade hon. Men vi fick komma klockan 12 i dag och då upptäckte vi att vaccineras är inte riktigt Rios grej. Den första sprutan i höger lår gick bra, men den andra... Han skrek i högan sky och fortsatte med det ett bra tag efteråt. Stackars lilla killen. Men nu är han lugn igen och ligger och småpratar med sina mjukdjur.

Och om ni trodde att gårdagsnattens sömnrekord var en engångsföreteelse så trodde ni fel! Det var tydligen en tvågångsföreteelse eftersom han sov mellan 21 och 07 i natt igen! Vilken superbebis vi har satt till världen! Det är bara att njuta medan det varar.

5820 g tung och 62 cm lång blev siffrorna i dag.

Sjukvården...

Ibland är sjukvården löjlig. I går pratade jag med en sköterska på ortopedmottagningen som berättade att remissen är bedömd och att svar har gått iväg till läkaren på neonatal. Hon läste upp svaret för mig. Men hon tyckte att jag skulle ringa neonatal för att prata vidare med läkaren där. Så jag ringde neo och där sa läkaren att de inte alls fått något svar på remissen. Det gick inte att hitta nånstans. Så jag berättade för honom vad sköterskan hade berättat för mig och undrade vad som händer nu? Men eftersom neo inte har fått nåt svar från ortopeden så skriver neo en ny remiss för att få svar på den första remissen. Hänger ni med? Så där är vi nu. Ganska säkra på att det inte är någon fara med höfterna, men inte helt säkra. Så kan det vara.

På förmiddagen var vi på BVC för åttaveckorskontroll. Allt var bara bra med lillkillen (han är möjligtvis lite bättre än alla andra barn objektivt sett) och han närmar sig fem kilo med stormsteg, bara 30 gram kvar nu!

På eftermiddagen var jag på efterkontroll hos barnmorskan (som tyckte att Rio är lik Mats), vilket gick galant.

Mats har på något underligt sätt lyckats skaffa sig en barnsjukdom, läs mer här!

Måndag igen!

Rio fortsätter att vakna två gånger per natt för amning. Känns som en lyxtillvaro, särskilt när man läser om dom vars barn vaknar varannan timme under natten, eller som tycker att det är en bra idé att vara vakna och skrika hela nätterna... Hoppas Rio fortsätter i samma takt som nu!

Har nu på förmiddagen rensat lite bland Rios kläder. Den lille håller på att bli stor nu, så de första kläderna vi köpte åt honom är för små. Nu är det storlek 62 som gäller även om det är lite för stort ännu.

Kristin har precis meddelat att hon är förkyld och inte kan komma i morgon, så nu får vi se om vi ändrar dag eller hur det blir.

På torsdag ska vi till BVC på morgonen för läkarkontroll. Vet inte riktigt vad det är dom kollar? Och vi väntar fortfarande på att ortopeden ska höra av sig angående Rios höfter, vill ju veta NU att allt är okej! Kan bli knäpp av att vänta...

Efter BVC så ska vi ner på stan till MVC för min efterkontroll. Där tror jag i alla fall att jag vet vad dom kollar...

På söndag ska vi åka till Julita och titta på kossor som släpps ut, har höga förväntningar på det!

Lite ledsen dag.

4565 g, så mycket kom vågen upp i. Lillkillen växer så det knakar. Inte så konstigt kanske med tanke på att han under dagtid äter minst varannan timme. Minst.

I dag har han inte haft någon bra dag. I alla fall inte på eftermiddagen och kvällen. Ledsen och svårt att komma till ro, och det verkar inte bero på ont i magen. Kan vara övertrötthet får jag för mig med tanke på att han knappt sovit alls under dagen.

Nu sitter vi framför den stora nya TV:n och kollar på fotboll. Rio ligger för tillfället och skrattar och tjoar för sig själv brevid oss i soffan och vill inte sova. Hoppas det är ett tecken på att han sover länge i natt!

Det där med sovrutiner får nog vänta ett tag...

Oj vad han växer!

I dag har ju Christina hälsat på oss och det var mycket trevligt! Hon hade med sig dessa fina kläder till Rio som blev mäkta nöjd, och lunch och blommor till mig som blev ännu nöjdare! Himla trevlig dag hade vi.

Efter besöket bar det av till BVC där Rio imponerade på Inga-Lill med 4220 g! Plitorna han har i ansiktet är hormonplitor, vi kan smörja hans torra lilla panna med mjukgörande kräm och ska testa Semperdroppar över påsk för att se om han blir lite lugnare på kvällarna. Ungefär så var resultatet av besöket.

I går inhandlade vi ett babygym och en tummen-mobil att ha över spjälsängen. Tveksam underhållning tyckte Rio som fortfarande föredrar mammas och pappas ansikten som underhållning.

Väntar besök igen!

Efter en bra natt sitter jag här och väntar på att Rio ska slumra lite så att jag kan gå och göra mig i ordning. I dag kommer Christina och hälsar på oss och hon tar med sig Spicy Hot-lunch (inte till Rio, det blir för starkt för honom).

I eftermiddag ska vi till BVC igen för mätning och vägning, jag tippar på 4123 g.

Har försökt både på nätet och i bokhandlarna här i stan att få tag på boken "Att växa och upptäcka världen" som ska vara bra, men den är slut överallt och dessutom slut på förlaget, så det är bara att glömma... Vi får växa och upptäcka på egen hand tydligen.

Lägger till en bild från när Sophie var här i måndags. Det ser kanske inte så superbekvämt ut just här på bilden, men Rio sov som en stock i Sophies famn länge och väl!

BVC nr 2.

I dag har Rio och jag varit på BVC för vägning (3935 g) och mätning (54 cm). Passade samtidigt på att ta en lite längre promenad i det underbara vårvädret!

När jag lagt ner Rio på skötbordet så tittade han på sköterskan Inga-Lill och log stort, varpå hon blev imponerad och bedömde honom som ett väldigt socialt barn. Mamma blev såklart löjligt stolt.

Det verkar som om han fått en ögoninfektion (riktigt kletigt i ögonen) så nu ska vi ge honom ögondroppar morgon och kväll. Det gillade han inte kan jag säga, utan svarade med att knipa igen så gott han kunde. Men det hade han inget för, mamma och pappa är starkare och envisare.

Nu: dusch.

BVC-besök!

I dag var BVC-sköterskan Inga-Lill här och tittade på Rio. Hon tyckte givetvis att han var vackrast i världen. Fast hon uttryckte sig inte direkt så, men det var uppenbarligen det hon menade.

Vi fick på eftermiddagen komma ner till BVC för att mäta och väga Rio och det visade sig att han väger 3650 g och växt till 52 cm! Vilken ökning på fem dagar! När vi vägde honom på neo vägde han 3396 g.

Så uppenbarligen går amningen bra och han får i sig det han behöver. I och för sig trodde jag inget annat eftersom han äter jämt, eller det känns som jämt i alla fall. Framförallt på nätterna...