I dag är det åtta år sen attackerna mot World Trade Center. Känns helt obegripligt att det gått hela åtta år. Då jobbade jag med elbehandlingar på Ulleråker och hade precis separerat från Magnus. Mycket hinner hända på åtta år...
I dag var vi med mammagruppen i pingstkyrkan (japp, pingstkyrkan!) på babysång. I bakgrunden stod ett stort kors och ett altare, och eftersom jag inte är troende så kändes det märkligt. Det var en blandad grupp på barn mellan noll och fem år och det var kanske inte så lyckat. Men Rio hade Nora på vänster sida och Svea på höger så han var nöjd ändå. Sen ville Elsa gärna stoppa in sina händer i munnen på honom, men då satte han stopp, någon måtta får det vara.
Själv var jag på frälsningsarme på babysång med Philip men han har inte tagit så stor skada av det hoppas jag. Han har ännu inte framfört några klagomål på sin barndom. Kram Karin
SvaraRaderaHaha, vem kunde tro att Frida skulle gå på sångstund. Men visst var det mysigt. Vad jag längtar efter att träffas. Nästa vecka it is!
SvaraRadera