tisdag 17 november 2009

Nu finns ingen återvändo...

Efter många om och men, tankar fram och tillbaka och långdragna diskussioner mellan Mats och mig så har vi nu kommit överens om när jag ska börja jobba igen och han ska gå på föräldraledighet. Och det här är en stor sak. Att Mats har klarat av att vara ifrån Rio så många timmar om dagen är för mig en gåta. Fast där har ju inte jag gett honom något val påpekar han...

Men det är först nu också som jag faktiskt börjar längta lite efter jobbet igen, och det trodde jag aldrig om mig själv. Fast tänker man på det så har jag alltid trivts väldigt bra både med själva jobbet och med kollegorna, så det är kanske inte så konstigt ändå.

Och nu har jag meddelat chefen också om att det är den 18:e januari som gäller så nu finns det ingen återvändo...

2 kommentarer:

  1. Du är såå välkommen,

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Så där kände jag också, men det är en härlig känsla att längta hem och att komma hem efter en arbetsdag...Du ska få se jag lovar att det kommer att gå bra! Ha det bra! Kram Åsa

    SvaraRadera